Dubrovnik legender

Richard Lejonhjärtas Löfte Om Katedralen I Dubrovnik

Rikard uppfyllde sitt löfte direkt, och var villig att spendera 100,000 dukater.

Många utländska makthavare har besökt Dubrovnik under dess långa historia. Den kände Engelska kungen Rikard Lejonhjärta, var bland de första av dem. Det har sagts att han stannade till här på sin hemresa från Paletstina år 1192. Alla Dubrovniks historieberättare förtäljer om hur Rikard fastnade i en stor storm på Adriatiska havet, på väg hem från ett av sina korståg. Kungen befann sig på ett Venetianskt skepp som skulle föra honom hem, men historien är felaktig att även Drottningen skulle ha varit med honom.

Island Lokrum panorama

De flesta samtida berättelser talar för att denna händelse dateras till 1116, medans Rikard faktiskt återvände hem på hösten 1192. Novemeber är en farlig månad att vistas i det Egeiska och Adriatiska havet, i den månad sägs Rikard ha återvändit hem. Under en hård storm, lovade kungen att bygga två kyrkor i den heliga jungru Marias namn, om han oskadd kom hem: en på platsen där ham gick iland och en annan i England, hand eget land. Enligt berättarna, kunde kungens skepp söka skydd nära på ön Lokrum nära Dubrovnik,med beskydd av den heliga jungru Maria. Utan att glömma sitt löfte, betstämde sig kungen för att bygga den utlovade kyrkan.

Dubrovnik, som snart skulle få veta att en sådan prominent gäst hade kommit till dem, sände en delegation med tolv delegater från adeln för att hälsa honom välkommen. Kungen mottog denna inbjudan och åkte till Dubrovnik. Där fick kungen diverse gåvor, mat och andra saker, och det bestämdes att han skulle stanna tills han var utvilad att kunna fortsätta sin färd.

Rikard uppfyllde sitt löfte direkt, och var villig att spendera 100,000 dukater. Dubrovniks invånare ville hellre att kungen ändrade sitt löfte till att bygga en kyrka i Dubrovnik istället för på Lokrum. De lovade att själva bygga en mindre kyrka där för egna pengar. Kungen gick med på detta nya förslag. En del berättelser säger att kungen skickade en förfrågan till Påven för att få detta nya beslut godkännt.

Invånarna i Dubrovnik övertalade Rikard att släppa det Venetianska skeppet som han hade kommit med, och att tillåta dem att frakta honom vidare med deras skepp. Kungen uppfyllde detta på sina nya vänners begäran och steg ombord på Dubrovniks skepp. Innan avresan, lämnade kungen 100,000 dukater hos en av sina förmän som skylle vakta över byggets fortskridande. Historieberättarna säger att endast 80,000 dukater behövdes i konstruktionen av kyrkan. Resten av summan användes till interiören.

Hur interessant den här historien än kan förefalla kan den inte betraktas som helt sanningsenlig. Tadic tror att Rikard kom till Dubrovnik, som så många andra härskare på deras hemväg från Palestina. Den kan ochså förknippas med en stor storm, men man kan inte utesluta att att denna berättelse är sammankopplad med en annan storm som kung Rikard faktiskt upplevde på Adriatiska havet. I den här stormen räddades han i Aquilea, där han verkligen gick iland, och inte i Ancona som Dunrovniks historieberättare skrivit.

Under sin tillbringade tid i Dubrovnik, hade kung Rikard förstått att invånarna i Dubrovnik planerade att bygga en stor kyrka till den heliga jungru Maria.

Troligtvis, är det därför som han deponerade en viss summa pengar till detta, men på inga vis kunde det röra sig om 100,0000 dukater, för det ar en enorm summa pengar, och skulle komma att vara även sekler framöver.

Minnet av denna gåva, som var bland de största i sitt slag, blev ihågkommen länge i Dubrovnik.

Dubrovnik började bygga sin katedral på slutet av 1100-talet, i ledning för bygget stod Eustache, och kyrkan blev färdig den andra juni 1199. Det kan inte uteslutas att pengarna som kung Rikard donerade var de största Dubrovnik fick att spendera på kyrkoinredning. Mest troligt är att, konstruktionen av kyrkan den heliga jungru Maria var förknippad med kung Rikards namn. Faktumet att kyrkan konstruerades under hela 1200-talet visar att konungens donation var otillräcklig. Dubrovniks statut från 1272 satte speciella skatter för att kunna samla pengar som behövdes för att bygga kyrkan. Ända in i början på 1400-talet, var bygget av kyrkan inte fullbordat. Även Dubrovniks gamla katedral, den vackra och höga romaneska byggnaden som förstördes i den stora jordbävningen 1667, byggdes inte bara med de finansiella medel som kung Rikard skänkt, utan ochså med hjälp av Dubrovnik invånarnas försorg.

Berättelsen med den hårda stormen, kung Rikards löfte och räddningen på ön Lokrum, gynnade Benediktinska klostret, St. Mary på denna ö. Specifikt, på grund av Rikards löfte. Abboten på Lokrum, hade sedan länge haft privilegiet att hålla mässan i katedralen på ljusmässans dag, som firas den andra februari ( dagen före St. Balsius, Dubrovniks skyddshelgon), i närvaron av hertigen och Dubrovniks styre. Det hävdades att den här rätten var given Benediktinerna på Lokrum, som en kompensation att kung Rikard inte byggde kyrkan på deras ö, som han först hade lovat. Därför är det mycket möjligt att Lokrums munkar var de första att börja återberätta historiem om hur Rikard räddats när han anlände till Dubrovnik. Det kan inte uteslutas att att de var de första att notera den här historien, för deras kloster var känt för andra falskspel som användes för att bevisa deras rätt, eller att motbevisa Dubrovniks ärkebiskop.

Benediktinerna hänvisade till kung Rikards löfte när Dubrovniks ärkebiskop började utmana abbotens rätt att hålla mässan på ljusmässan dag. I försvar från denna hävdan, skrev Dubrovniks styre till påven om denna sak 1590 och 1597, för att konstatera hur detta var baserat på kung Rikards löfte. Dubrovniks ärkebiskop fortsatte att insistera på att abbottens privilegium skulle tas bort, och han skapade konflikter och skandaler för kyrkan.

Därför, utfärdade Dubrovniks styre, i februari 1598 ett dokument till abbotten som sa att han hade full rätt, enligt traditionen, att hålla mässan. Påvan annullerade biskopens beslut och lät abbotten på Lokrum hålla mässan i katedralen på ljusmässans dag. Den officiellt erkända versionen att katedralen byggdes som en stor gåva av kung Rikard Lejonhjärta, har fortsatt gälla fyra sekler efter hans besök i Dubrovnik.

Källa: "Dubrovnik - between history and legend"

Författare: Dr. Marko Margaritoni



Senast uppdaterad: 31.3.2016